fredag, oktober 21, 2005

Bussarna går från Gustav Adolfs torg 07.00

Jag kan erkänna att vi, likt Bajen, lever högt på vår myt som publiklag. Men när öisare kommer och kallar oss för medgångare och säger att vi saknar verklighetsförankring är det dags att visa var man sätter ner foten. Eller hur det nu var.

Ett mer historielöst, efterapande och ryggradslöst gäng än öis-klacken, är svårt att hitta. En göteborgsk klack som sjunger grattis Djurgårn istället för att, vilket känns självklart, lämna läktaren öde och tyst och låta stockholmarna fira guld själva. Alla kan inte vara kompisar med alla och utan lite jävla aggresivitet och hat kommer ujjs dö sotdöden. Garanterar det.

Vi klarar oss en stund till. Även utan sportsliga framgångar. Men inte jättelänge. Både det grönsvarta laget och klacken behöver, likt blåvitt, fylla på med lovande juniorer, om man säger.

Nervös? Inte mer än vad en Jim Beam-femma klarar av att dämpa.
Hej Väsby, vi är GAIS!