Röv X 3

Jag tappade det. Och jag måste få göra det ibland.
Jag insåg för någon timma sedan att det senaste halvåret har varit mitt värsta i arbetskarriären.
Det har varit tekniska problem och fel varje arbetsdag. På riktigt.

Jag är helt övertygad om att många andra hade lagt ner eller gått in i närmsta vägg. Utan att utmåla mig som någon övernaturlig person med röd mantel, så tror jag ändå att jag har, psykiskt sett, klarat det bättre än vad de flesta skulle göra. Jag minns inte senaste gången jag gick hem nöjd från jobbet. Jag kan räkna de berömande orden och klapparna på axeln med ena handens fingrar.

Men idag fick det fan räcka.

När jag glad i hågen hade ordnat till 100 artiklar (som bara är en piss i havet vad gäller detta Sisyfos-arbete) så kom jag tillbaka efter lunch och upptäckte att alla ändringar var väck. Tillbaka där det började imorse.
Då fick det fan vara nog och mina arbetsuppgifter kunde dra åt helvete. Papperskorgen gjorde ett försök när den med hjälp av min fot for rakt in i väggen. Jag skrek några väl valda ord och mina kollegor såg förvånat på.

Det var en skön känsla. Tills jag såg att det låg använda snusprillor över hela golvet.
Vi försöker imorgon igen, baby.