Askkopparna: Allt är förlåtet, kom tillbaka!

Okej, så här är det.

Jag brukar, som står skrivet tidigare i denna blogg, kunna prata mig ur de flesta situationer. Men ibland finns det bara ett språk som verkar funka; nävarnas.

Var på krogen igår och kollade Gefle-Blåvitt med några blåvita vänner. Nu när det är rökförbud infört i alla offentliga lokaler så är askkoppar lika svårfunna på krogen som isbjörnar på svenska gator. Detta innebär problem inte bara för rökarna utan också för oss som lägger snus under läppen. Vi har liksom bestulits på ställen att slänga ut snusen.
Nåväl, jag tog en rövare igår och la ut den i ett nästintill tomt ölglas. Sekunder senare insåg jag att ölglaset kanske ändå inte var färdigdrucket. Skitsamma, jag kan bjuda killen på en ny, ifall han ger sig tillkänna. Tjena.
En halv minut senare kommer det ut en kille från krogens bakre regioner, vevande med en nästintill tom öl i handen, skrikande "jag skall döda den jäveln". Jag förstår snabbt att min begagnade General, i hans jävligt nära tomma glas, har åsamkat honom dessa plågor.
Jag bestämmer mig för att tala med gubben och erbjuda honom en ny öl. Sagt och gjort, jag höll upp handen i en ursäktande gest och framförde mitt ärende. Svaret blev inte "Ja, tack" utan en dansk skalle.
Kalabalik uppstår och jag ger honom en ordentlig tryckare i bröstet samtidigt som mina vänner börjar förstå vad som händer och reser sig upp för att kanske veva igång. Detta enbart ifall killen med skallen tänkte fortsätta.

Nu rann det hela ut i sanden utan att fler slag utdelades. Enligt egen utsago hade idioten förlorat tiotusen på travet och var därför lite hetsig. Jorå, håll det för dig själv i din lilla värld. Sitt hemma där ingen annan störs av ditt jävla neanderthal-beteende.

Jag kan i efterhand känna en viss besvikelse eftersom killen inte fick vad han förtjänade. Och jag är lite nöjd att jag inte gjorde mer eftersom jag inte är någon slagskämpe och för att killen inte förtjänade uppmärksamheten.

Dock; nästa gång tar jag inte emot smällen utan att besvara den.